Bergaskolan gör en utställning om oss

Till att börja med känns det spännande och lite konstigt för Tobias att vara tillbaka på sin gamla högstadieskola. Det är inte vad inlägget handlar om, men det är en speciell del i livet att komma tillbaka till.

Syftet med besöket är att hjälpa eleverna med ett projekt som ska resultera i en utställning om några veckor.

Smedjebackens näringslivschef bad företagarna om hjälp

För oss började allt med att näringslivsenheten signalerade ett intresse om att företagare ska ställa upp när högstadiets elever eventuellt ringer upp och vill göra ett litet projekt.

Vi berättade att vi gärna ställer upp så länge det bidrar till nytta för eleverna, vilket vi fick höra att det skulle göra. Vi vet inte om det här är skolans projekt eller näringslivsenhetens, men oavsett så är det fantastiskt när vi kan knyta ihop näringslivet med skolan på det här sättet.

När passar det att ses? Halv två?!

Under onsdagen den här veckan ringde ungdomarna från 8b till oss. De berättade att de gärna ville ses och ha lite material. Vi frågade när det passar att ses och de svarade ”halv två blir bra”. 🙂 Vi har nog aldrig bokat in ett inledande möte med så kort varsel, men vi lyckades både rodda ihop lite material och ta oss till elevernas skola.

Vi hade ett bra möte, vi visade vad Plan Digital gör och eleverna (Mollie, Anton, Karin och Wiggo) berättade hur projektet kommer fungera och vad det kommer att resultera i.

Eleverna ska ställa ut oss på mässa med 7000 gäster

Vi tycker själva att det här känns lite konstigt, men det är både exponering för oss, jättemycket nytta och skarpt läge för eleverna, samtidigt som vi själva säkert lär oss en massa också. Stod du på en mässa med flera tusen personer när du gick i årskurs 8? Vi tycker det är riktigt häftigt. Vi själva har knappast någon större nytta av exponeringen eftersom det är en mässa där vi bor och verkar som dessutom har en målgrupp som absolut inte är skolor. Men för eleverna kommer det förhoppningsvis kännas relevant och äkta – vilket det i allra högsta grad är.

Elevernas klass kommer ha en monter där de visar upp några företag. Sedan kommer andra klasser ha andra montrar där det också är några företag i varje. De har frågat om vi kan låna ut lite mässmaterial och det ska vi väl kunna ordna. Vi har ju själva egentligen aldrig ställt ut på en mässa, förutom ett projekt på högskolan av samma art som det här, för studenternas skull. Men på grund av bland annat det så har vi i alla fall ett monterbord och några flaggor. Det blir säkert kalas!

Mässan är 1a-2a april i Smedjebacken. Kom gärna dit och gör elevernas dag lite bättre!

Efter mötet så fick vi en visning av en snäll lärare

Det är högst oklart om någon av Tobias lärare från 1999 jobbar kvar på skolan nu, men det hade varit jätteroligt att träffa någon av dem. Några av Tobias lärare från gymnasiet är ju dock fortfarande lärarkollegor till Tobias idag. Men vi fick i alla fall en rundtur genom lokalerna och det finns viss igenkänning, men allt kändes större förut, kanske för att man själv var så liten. T.ex. minns Tobias ett bibliotek, som han kanske aldrig vågade gå hela vägen in i. Det var långt till delen som var längst in i rummet. Det är inte särskilt långt just nu. Max 20 meter, kanske bara hälften. Men det var kanske mycket för en skygg högstadiepojke.

Precis här har Tobias spenderat flera år

Under åren 97-99 spenderade Tobias mycket tid precis på ytorna som denna bild visar. Första dörren till vänster var nog ett hemklassrum av något slag. Det känns väldigt bekant… Framför de röda skåpen fanns ett runt bänkbord där vi spelade ”kronan” när vi skickade iväg mynt på varandras knogar så att blodet rann. Givande lek? Vet inte, men det var nog inte så dramatiskt som det såg ut.

Är det förresten en slump att Plan Digitals personal Jonas och Jesper är födda under precis dessa år? Är rekryteringar inom dessa årskullar ett sätt för Tobias att bearbeta sin högstadietid? Ja, vi finner ingen annan förklaring… 🙂

På tal om högstadiet, titta på SVT

Om du inte har sett ”Den blomstertid” på SVT så gör det nu. Definitivt ångest, blandat med feel good och fantastiska kompetenser. Se serien!

https://www.svtplay.se/den-blomstertid

Vi jobbar också vidare med mycket annat

Förutom att besöka en högstadieskola så har vi igår skickat ut nya versioner av Plan Digital till våra allra största kunder samt de som låg någon månad back. Det kommer nog fler utskick under närmsta dagarna.

I den nya versionen går det t.ex. att samläsa specialuppdrag, som aldrig gått tidigare. Orsakerna har mest varit av teknisk bakgrund, men teknik går ju alltid att lösa och till slut gjord vi det.

Vi har även gjort om hanteringen av elevtid så att den blir mer flexibel och räknar mer rätt. Elevtiden var ett svårare projekt än vad vi hade trott då det fanns en och annan extrem situation som gjorde att tiden kunde spåra ur lite, men nu tror vi att den är pålitlig.

Förutom det så har vi förbättrat avtalsfunktioner och ett antal rapporter och som alltid, ett antal buggfixar.

Vi har besökt Campusdagens mässa!

Normalt när vi besöker skolor så är vi hos kunder. Den här gången var vi på mässa. Vår första och enda mässa som Plan Digital. Vi tycker att det var rätt givande.

Vår första mässa

Vi har ju egentligen aldrig riktigt marknadsfört oss. Annat än att skriva den här bloggen, typ. Vi ser egentligen inte den här mässan som marknadsföring heller, eftersom det var en högskolemässa för studenter. De är antagligen inte varken potentiella kunder eller potentiella anställda (än på några år?).

De flesta som var där ville rekrytera. Vi stod bland konsultbolag och andra som letade efter kompetenser och som försökte värva var och varannan student. Men inte vi. Vi själva var mest där för att vi ville ”beta-testa” oss själva som mässdeltagare samt att vi skulle få träffa en massa trevliga studenter och prata om teknik, skola och framtiden, alltså det som vi tycker är intressant.

Högskolan Dalarna arrangerade Campusdagen

Campusdagen i Borlänge (Högskolan Dalarna finns också i Falun) innehöll ett antal delar, allt från föreläsande kändisar, skolchefer och doktorer till mässa, vegetarisk grillfest och studentfest på kvällen. Vi var inte med på alla aktiviteter och känner säkert inte ens till allt, men detta är ett koncept som Högskolan har kört tidigare och vi hoppas på att vara inbjudna även under framtida år.

Vi som företag har inga band till Högskolan Dalarna, utan vi är utställare precis som alla andra.

Högskolan Dalarna
Högskolan Dalarna

Således har vi skaffat vår första monter

Vi kikade länge på om vi skulle köpa någon montervägg eller annat. Vi hade inte behövt fixa särskilt mycket alls eftersom högskolan själva fixade bord och en skylt. Men Tobias som har undervisat i UF i över 10 år vet ju att man kan ju inte bara nöja sig med ett ståbord och en A4-skylt eftersom det ger ett aningens oseriöst intryck hos de flesta. Då är det antagligen bättre att inte vara där alls.

En massa profilprodukter och ”giveaways” hade vi sedan många år, det har vi alltid haft. Men vi måste ju ha något som tydligt visar vilka vi är.

Så vi köpte ett mässbord!

Tänk dig att en resväska fått barn med soptunnan

Vi upplever att det här är en synnerligen skitbra produkt, sånär som några estetiska detaljer som vi inte behöver prata om idag. Det är en stor svart väska i hårdplast som antagligen rymmer en person. Avsikten var dock inte att använda den som sarkofag, så vi har inte testat i praktiken.

Vi provade att först bygga upp montern på kontoret en gång för att inte stå helt handfallna på mässan. Det här är som en stor resväska, med gångjärn, lås och resväske-traditionella band på insidan för att spänna fast sin packning. Om man ställer väskan på högkant så finns hjul och handtag som gör den lätt att transportera samtidigt som den blir ganska lik i både storlek och form som soptunnorna i den här delen av landet. Inuti finns det två lådor och två rullar, som tillsammans bildar utsmyckningen av lådans utsida, som bildar ett mässbord. Det är svårt att tro när man ser den här soptunnan!

Första gången tog den en kvart att bygga ihop. Framförallt för att vi inte visste i vilken ordning några av momenten skulle göras. Det visste inte leverantören heller, så de fick gräva djupare. En normal kund kanske inte frågar, men vi har ett intresse för detaljer. Det spelar faktiskt roll på slutresultatet. Vi såg flera på mässan som gjort fel, vilket ger en lite ojämnare yta. 🙂 Konstruktionen av bordet är lite konstig och både rätt och fel ordning har sina fördelar och nackdelar.

Men när vi väl var på mässan så fick vi nog ihop montern på ungefär 5 minuter. Om inte snabbare. Man lägger lådan på golvet, som en resväska. Öppnar den maximalt. Tar ut innehållet och lägger det på golvet. När den är vidöppen ställer man den på högkant, stoppar in hyllplanen och sätter fast toppskivan som blir själva bordsytan.

Framsidan är en rulle av tjock plast/papper/tyg som man spänner fast runt lådan med kardborre som döljer lådans ojämna utsida. Materialet är faktiskt lite svårt att artbestämma för två programmerare. Det heter säkert något jättefint, typ polypropafanpergamentur. Datorn frågar mig just nu om jag vill lägga till detta begrepp i ordlistan. Nej tack, det går bra ändå.

Ganska snygg eller?

Vi är inte designexperter. Trots att vi för stunden har hyrt in designexperter för andra projekt så fick vi designa monterns motiv själva. Allt det här var med lite kort varsel (två veckor) så det var bara att lösa projektet med de kompetenser som vi har på kontoret. Tur att vi har Mikaela som hade både tid, ork och talang.

Vi tog med oss några av våra profilprodukter som vi gärna skänker bort och de gick åt alldeles lagom bra. På bildskärmen rullade en presentation som berättar lite vad vi tycker är viktigt i vårt företag. Så att studenterna får ta del av våra värderingar. Vi skiljer oss nämligen rätt mycket från de flesta, framförallt från konsultbolagen som samlat säkert bidrog till hälften av utställarna. Vi säger inte att vi är bättre, vi rekommenderar flera av studenterna att bli konsulter. Däremot finns det vissa som vill jobba på andra sätt och de är välkomna att prata vidare med oss och andra företag med egna produkter, som vi är.

Bordet var förresten också rätt smidigt att lasta i

OK, vi inser att det här börjar låta som ett marknadsföringsprojekt för bordet. Det är inte tanken, men vi måste säga två positiva saker till.

Vi behövde inte ens fälla ryggstödet!

Allt gick in i bilen och vi behövde inte ens fälla ner ryggstöden. Lådan får plats på bredden och vi har majoriteten av bagageutrymmet ledigt. Det säger kanske lika mycket av hur fantastisk företagets bil är, men likväl. Praktiskt att ett bord som är 172 x 83 cm blir så kompakt.

Lådan var nog inte ens halvfull

Det kanske mest glädjande med bordet var att vi på hemvägen var lite kreativa och försökte stoppa i fler saker i lådan än vad vi kom dit med. Alltså inte att vi stulit montermaterial av grannarna, utan att vi försökte att gå färre vändor till bilen.

När vi kom till mässan innehöll lådan inget annat än sina egna komponenter. På vägen hem ville vi klämma in så mycket som möjligt.

Bilden är otydlig och vi har redan packat ur saker hemma i garaget. Men förutom lådans ordinarie innehåll fick vi plats med den gigantiska bildskärmen (se monterbild), plus ryggsäckar med datorer, kläder och annan packning. Lådan var nog dessutom till 50% fylld av luft.

Orsaken till att den är så stor är att den säljs ibland i paket med montervägg på typ 3×3 meter, som ska rymmas i bordet. Ja, man får plats med hela väggar i den här lådan, eftersom väggarna är byggda av nät och tyg. Men en sådan har vi inte köpt (än i alla fall). Ibland gör konstruktörer fantastiska jobb med att få prylar hopfällbara.

Så vad tycker vi om första mässan?

Vi var där för att samla kunskap och fick massor av den varan. Vi har antecknat, utvärderat och diskuterat kring hur vi ska göra på eventuella framtida mässor. Vi lärde oss av de som är vana. Vi funderande på andra profilkläder, annat innehåll i montern och allt däremellan.

Vi fick jättemånga intresserade studenter som besökte oss. Fler än väntat och förhoppningsvis får vi chansen att jobba med någon av dem senare, om inte annat för exjobb. Vi hade synnerligen bra samtal med flera av dem, allt från dataanalytiker till säljare och designers. Vi passade naturligtvis på att ödmjukt fråga efter feedback kring vår första monter och fick mestadels beröm, inte minst vårt bildspel som hade mycket bra info och en del uppskattad grafik. Tror du vi hade någon bild på en valp? Vi bestämde oss först för att inte ha det, men på något sätt så letade valpen in sig även där. 🙂 Men vi såg att vi skapade ett och annat leende, så vi kan säga att det var ett välgörenhetsprojekt som föll väl ut.

Vi träffade även några företag vi vill bli kompis med. Våra montergrannar var både främlingar och bekanta sedan förr och vi tror att det här kan generera fler bra saker.

Jesper och Tobias sammanfattar dagen som lärorik, kul och antagligen givande på fler sätt än vad vi idag kan utläsa. Vi har skapat ringar på vattnet som förhoppningsvis ger utdelning under ett annat år. Förhoppningsvis kommer vi ihåg att blogga om det, så att vi får dela med oss av resultatet.

Tack Högskolan Dalarna med Johan Sonne i spetsen!